Den här låten va min första låt i melodifestivalen 2003 och ligger
så klart mig varmt om hjärtat. Det va på den tiden som Björkman
svarade på tilltal och låten lyckades faktiskt ta sig in via svt’s inskick
som idag är helt omöjligt. Tror inte ens att dom lyssnar på svenska folkets
inskickade låtar över huvud taget längre men det låter jag vara osagt.
Jag gjorde en demo med en tjejgrupp som hette Locatellis 2001.
Deras skivbolag lovade guld och gröna skogar som dom alltid gör
och jag lyckades få en nära vän i Jörgen Ingeström att producera låten
i Bell-studion i Stockholm. Resultatet blev jättebra men det stannade vid det
och en låt till. Ingenting hände så jag beslöt mig för att skicka in låten till
mellon 2003 och den kom med för att fylla nytänkar-kvoten antar jag.
hiphop va inte så vanligt i mellon på den tiden. Hur som helst så blev det
en del strul med att välja artist och jag förhandlade fram en bra deal med Universal
och fick en helt nysignad 16-årig tjej som hette Kerli som förslag. Björkman föreslog
också några artister, bland annat Sarah Dawn Finer som då va helt okänd.
Vet inte riktigt hur det hade kunnat se ut ihop med Locatellis men hur som helst
så valde jag Kerli. Hon va väldigt talangfull och skivbolaget lovade så klart guld och gröna
skogar som dom som sagt alltid gör. Vi fräshade upp prodden lite och Kerli la sången.
Tilläggas bör att Bert ringde mig typ varje dag under två veckors tid och ville ha låten men
man va ju livrädd för honom så jag vågade inte lita riktigt på herr Karlsson.
När vi sen kom till Scandinavium så var startfältet det bästa än idag som någonsin
ställt upp i en deltävling och Bert var vansinnig på allt och alla typ.
Skulle nog kunna skriva en helt bok om den veckan men det får räcka så här.